Back to Top Button
Bibsan...... Min vardag på gott & ont...

Blogginlägg

Student

Nu kanske det börjar bli dags att inse att ungdomen är förbi.....

Mitt första barnbarn tog studenten igår

IMG_1960

Hittade en bild.... Vart har de andra tagit vägen...?????

Sitter vid min nya Mac och lyckas inte hitta mina bilder. Känner mig smått frustrerad ptr.........

Inte såååå kul inlägg med bara text men so what.....

Körde till Sigtuna via E22 och E4. Allt gick bra. En skön resa. Kommer till Södertälje då börjar det bli trafik. Det flöt på bra ända till strax efter Hallunda då det tog stopp..... Sen kröp vi fram ända till Skärholmen. Då släppte proppen. På ett sätt ganska bra när det blev stopp för då hann jag se mig runt och ju närmare Stockholm jag kom desto mer ledsen kände jag mig. Vad gör de med vår vackra huvudstad...... De bygger sönder den.... totalt......

För mig som bott på landet i mer än 18 år så känns det smått stressigt med stockholmstrafiken trots att jag är uppe några gånger om året. Så med glädje i sinnet kom jag till lugna Sigtuna... Vackra stad... än så länge.....

Fick en skön eftermiddag och kväll med familjen alldeles på egen hand. Så värdefullt.

La mig ganska tidigt och somnade efter fem minuter. Hjärnan var mätt   Blev väckt strax för halv sju på morgonen. Tar på mig morgonrocken och går ut från rummet. Gissa om jag blev snopen när det stod 22 vackra studenungdomar i vardagsrummet. Så söta också för när jag sa gomorron så svarade alla i kör - gomorron - som en skolklass 

Vilka underbara ungdomar   Synd jag inte orkade vara med dem under frukosten. Ville absolut orka med utspringet på Arlandagymnasiet kl. 13.00. Hade fått se ett foto från förra årets utspring och det var MYCKET människor där. Bad en bön att jag skulle klara det.

Det var lite roddande för Mia och Jocke för att få ihop sina får (vi gamligar alltså) för färd mot Arlandagymnasiet. Vi i första bilen med alla utom Hugo och så hans fina farmor. I morfars bil bakom kom morfar, hans livskamrat Sylvia, Mias bästa vän sen 27 år tillbaka med sin son Simon. Hugo hade ju gett sig iväg tidigt på morgonen med hela klassen. Nu började nerverna leva ett eget liv.

Minns så väl när han började gå med gåvagn full med telefonkataloger för att han inte skulle ramla. Det va vid min 50-årsdag och NU... REDAN... tar han Studenten.... Vart tog åren vägen.......

Väl på plats hade de organiserat så smart med flaggor för varje linje så alla lätt skulle kunna hitta rätt. Det var en spännande halvtimme i 27 grader varmt och gassande sol. Tur vi var några så vi kunde dela våra tankar med varandra. Telefonen blev öppnad jag vet inte hur många gånger för NU ville vi att de skulle komma.

Så slog klockan ett.... Yes.... Var är han.... Ser han oss... Ni ska veta att det bara vällde ut ungdomar som skulle hitta sina nära och kära. Ljudnivån slog i taket (typ himlen) Smällar med guldflagor och olikfärgad rökelse tjongade i ett. Luften blev svår att andas men allt går en sådan här dag med bara lite knot från oss astmatiker... Ja ja... klart vi kunde bli kallade gnällkärringar men vad gjorde det....

Luften dallrade av förväntansfulla vuxna och syskon, vänner och andra. Så kom då min Kung. Får nog sluta kalla honom så nu när han är vuxen   men han är Min Kung i Mitt Hjärta.....

Han blev välbehängd kan man säga.... Glädjen blandades med glädjetårar.

Det är nu ni skulle få se bilden. på hela den kärleksfulla familjen. Kanske kanske jag kommer på hur det fungerar och då kan jag ju gå in och rätta.

Nep... inga bilder än.. Trots nedladdning..... Vad gör jag för fel????

Många foton blev det både på utspring honom och hans klasskompisar. I min värld en ovanlig klass för de håller i hop alla 22.

I sinom tid fick de byta kläder (för att inte förstöra sin fina examenskläder) innan det färd med lastbil och massa folköl som inte skulle drickas utan skakas och sprutas ur på varandra och utanför flaket. Lovar att de var lykliga när de till slut kom iväg.

Alla vi blev hemskjutsade för att kunna förbereda för festen och pappa Jocke körde tillbaka med flaggad bil och hemtade hem honom. Då vart det dags att byta kläder igen. Lite lättsamt inför mat  (som jag delvis smakat av) och dricka och först och främst en skål i champange för hans uthållighet och styrka.

Men då hade jag redan hunnit tacka för mig och kramat om alla. Får erkänna att jag kände mig riktigt hjärntrött och hade 28,5 mil att köra hem så jag vågade inte stanna längre. Synd för min yngsta dotter skulle komma efter jobbet och hennes ex med deras barn (mina två andra barnbarn) men vad gör man..... Måste hem för hade inte orkat vara med på festen vilket känns lite sorgligt. Känner ju alla trevliga underbara människor i deras omgivning. De hade haft riktigt roligt med lekar och stoj. Älskar deras spontanitet   Alltid kul på deras fester 

Nu får jag fortsätta skriva i morgon. Trött och krafterna ska fördelas.... En ny dag börjar i morgon... Livet är spännande. Love it.......

 

 

 

 


Våren är här❣️

224276AE-3FB2-44CB-B977-3169D8EDE33E

 

Isen har släppt helt i hamnen

5E13A1E5-A828-49C4-9965-21313D18AC92

och krokusen blommar

jag älskar den här årstiden. Jag kan sitta ute och dricka kaffe. Ta långa lugna promenader med Sotis

78C795FD-5C6E-4490-85C1-EE5E8A63AAEA

Snart är det dags för vårfrisyren på min medvandrare. Hon tycker inte om att bli klippt så det tar lååång tid och det betyder att jag inte kan vara i ett skov då. 

Idag är jag helt slut efter en underbar dag igår då min mycket goda vän med man var här på lunch och när de åkt kom Krösastina och ringde på så vi fikade ihop på bakgården. När jag kom in kom mina fina grannar och ville att vi skulle ha en svenskstund tillsammans. Den stunden varade till långt in på kvällen. De fick bara prata svenska och jag hjälpte dem när de sa fel. 

Vi hade ytterdörrarna öppna så Sotis inte skulle känna sig ensam. Hon är bra duktig den tjejen. En gång gick hon ut i trapphuset och jag sa åt henne att gå in och lägga sig. Då gjorde hon det och stannade inne hela tiden. 

Vi tog en lång kvällspromenad och luften kändes ljum. Byn var helt lugn. En restaurang vid torget var öppen. 

Idag skriker min kropp av smärtor så det blir korta promenader och mycket tid vid tv:n för att inte tänka så mycket på smärtorna. 

4F452C26-5E72-4952-A68B-CBD145FB0C8E

Vy över Gamlebyviken tagen från Garpedansberget. Min älskade nya hemort. 

Ha en fin söndag. 

Tjingeling 


Första rejäla nattfrosten

B52C85F4-35C5-4EA3-8C04-F4FA2D981848

 

Det känns mysigt att gå ut när det är helt tomt på människor. 

51CD5352-3B81-49D8-8245-A30E5973246E

 

De enda som hörs är änderna som verkar vara hungriga dygnet runt

95E10DDA-593C-4739-B35E-6AE05FD963F1

 

Blir bara Unos Park den här morgonen. Fler än Sotis som behöver.... känner jag

84DB6420-9026-4E1F-9DD8-5A16FD88085E

 

Ha en fin höstdag 


Imorgon..... Äntligen........

4BD35D86-4806-42BC-8C38-78CC51DED8A6

Så här glad blir jag när det äntligen blir normaltid igen 

Halva dagen har tillbringats i vildsvinsskogen men inte ett svin gjorde sig synligt...... Hittade fint tavelmaterial tillsammans med Helen och våra små busungar på fyra ben-

Blev så tagen av äventyret att jag helt glömde fota något.

Jo, tog en bild på Helens fina present till gubben V

Vet inte vad jag gjort för något men för första gången har jag fått fel filtyp med den telefonen jag alltid fotar med nu för tiden..........'

Ha en fin helg 


Trots allt.....

går det sakta framåt.....  några kartonger varje dag. 

Just nu inriktar jag mig på att tömma boklådor.  Travar böckerna längs ena väggen

image

Finns ett antal kartonger kvar men jag stressar inte. Koncentrerar mig på det jag gör. Hundpromenader, matlagning, måltider för oss båda, uppackning. Ja så ser mina dagar mest ut som. Jag älskar mitt liv just nu. 

Saknar Chili och mina vänner i Skaraborg men vet att vi kan ses när det blir bättre ordning här hemma. 

Nu ska jag diska efter lunchen och göra mig en kopp kaffe innan vi går ut min allra bästa vän och jag

image

Tjingeling 


Tiden går fort..............

Idag är det exakt 2 månader sedan jag hämtade mannen vid flyget. Det känns otroligt svårt att förstå att det redan gått så lång tid.

IMG_2500

De här orden skulle jag önska att jag kunde följa men vår inkörningstid har varit allt annat än fridfull för min del. Allt jag skriver är utifrån mitt perspektiv.

Kulturkrocken hur en man behandlar en kvinna är ett exempel på när jag inte kan låta bli att bli både arg och besviken och ibland ledsen.

Språkförbistring är ju lätt att skylla på men det går att lösa med hjälp av lexikon. Vi har kommit riktigt långt på dessa månader vad gäller språket både med hans svenska och min grekiska.

Det går lätt att hålla värmen när ilskan rinner på..... Men.. hitintills har vi lyckats reda ut problemen men jag måste erkänna att jag tar en dag i taget.

 

IMG_4193

Det har jag lärt mig under den här tiden som bara är några första steg på min kommande livsresa. Har också lärt mig att jag inte komma känna mig övergiven om han får för sig att åka hem igen eller att det visar sig att det inte är värt att kämpa vidare.

Det har nog varit den största fasan i mitt liv..... att bli övergiven.....

Det sitter i sedan barnsben när jag hörde min mamma säga till min syster att - Det var inte meningen att Bibbi skulle finnas. Det skulle bara varit du och Uffe......

Där och då frös mitt hjärta till is och det satt stora svåra spår i mitt liv så att ha klarat att bearbeta känslan av att bli övergiven är en STOR seger. Tack Helen för att du alltid finns där med din klokskap och dina *stora öron* som alltid orkat lyssna på mig och peppat mig 

Idag hade vi fina grannen Lisa på middag.... Har börjat kännas så kul att bjuda hem folk och framförallt att kunna göra det för nu finns det alltid något att laga mat av och inspirationen flödar. Jag LEVER igen!!!!

Har till och med hemgjort kaffebröd i frysen   DET var många år sedan......

Nu är det kväller och dags för disk och tv en stund. 

På återhörande 


Välkommen...

SLE-bloggar jag följer

Besöksstatistik

Besökare idag: 531
Denna månad: 4190
Totalt: 5504936

Bloggkalender